torsdag 28 april 2011

Gävle - Järnvägsmuseum


Sveriges järnvägsmuseum ligger sedan 1970 i Hemlingby utanför Gävle (f.d. Oskustbanans lokstallar) och utgör idag en av världens förnämsta samlingar i sitt slag. Redan 1906 började man ställa undan historiskt värdefullt material för ett framtida museum. Museets samlingar spänner från 1850-tal till nutid.



Sverige hörde under en period till de världsledande vid tillverkning av lok och vagnar. 1921 kom t.ex. en beställning från Sovjetunionen på 1000 ånglok! (vilket senare minskades till 500)  -En av Sveriges största industriordrar någonsin...

 





1853 tillverkas det första ångloket i Sverige, "Förstlingen". 1855 tillverkas detta lok "Fryckstad" vid Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna. Det är idag landets äldsta bevarade lok.
Fram till 1871 gick det mellan Fryken och Klarälven i Värmland. Topphastigheten var 25 km/h.


1856 beslutas att det skall byggas stambanor och samma år öppnas den första järnvägslinjen i   
         Norge mellan Oslo - Eidsvoll.
1862 invigs stambanan mellan Stockholm - Göteborg.
1877 finns hästdragna spårvagnar på Stockholm gator.



1879 införs gemensam tid i landet, (för att få tidtabellerna att stämma).
1890 används för första gången ett ellok i Boxholm.
1901 finns elektriska spårvagnar i Stockholm.



1938 är Sveriges järnvägsnät som störst med 16 886 km.
1942 är de viktigaste linjerna elektrifierade.
1972 tas det sista ångloket ur drift.
1988 skiljs banverket ut från SJ.
1989 målas tågen om i blått.
1990 X2000


I Motala, Trollhättan, Malmö och Falun fanns de största verkstäderna för tillverkning av lok och vagnar, men produktion skedde över hela landet 





Tredjeklassvagn från 1866.



Prins August från 1856 inköptes från England för de första stambanorna. Hastighet; 60 km/h.
De levererades utan förarhytt då tanken var att lokförarna kunde slöa till om de hade det för bekvämt.
Så småningom monterades ändå hytter på. En lokförare på 1880-talet hade högre lön än en läkare, och tre gånger mer betalt än en verkstadsarbetare...













                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 
Vagn från 1894, med bibehållen interiör (tredjeklass).




Vagn från 1929 i 40-tals utförande. Träbänkarna i tredjeklass byttes mot stoppade dynor på 30-talet.




Fångvagn från 1868 som var i drift fram till 30-talet. De flesta fångtransporter skedde då (naturligt) via järnväg. Vagnen är utan värme och belysning.  



Rapidloken började tillverkas 1955 och var i drift fram till 1996. Topphastighet var 150 km/h.
Som mest arbetade ungefär 1% av befolkningen (50 000 personer) åt SJ. På 50-talet började fler och fler skaffa sig egen bil vilket medförde att många banor lades ned.




När järnvägen drog fram byggdes många hundra stationsbyggnader i landet. Därtill tusentals banvaktarstugor, vattentorn och koldepåer. Helt nya orter växte ofta upp kring stationerna.
Ovan Ragunda station från 1889. För några år sedan beslutade sig banverket för att göra sig av med det stora antal stationer som inte används längre. Detta resulterade i att många byggnader revs, och en stor reducering av vårt Svenska kulturarv ...
Ragunda station står ännu orörd, men är en av dem som planerats att riva.



Inlandsbanan var ett projekt som påbörjades 1907 och pågick fram till 1937. Sträckan Kristinehamn - Gällivare är 1288 km. Tanken med banan var att stärka näringsliv och tillväxt i norra och mellersta Sveriges inland, men också att vara en avlastning för norra stambanan vid händelse av krig. Idag används den för godstrafik. Under somrarna går det turisttåg här...  Inlandsbanan
Bro över Ljusnan i Sveg ovan. 1909 var förbindelsen Mora - Sveg klar.



Bro vid Storstupet ovanför Orsa.





Bild från Österströmsbanan som var i drift mellan 1873-1920. Syns på kartan nedan som ett litet svart streck mellan Sundsvall och Härnösand, inåt landet. Fler bilder från Österström här...





Järnvägskarta 1904.








4 kommentarer :

  1. Tack för sidan, jag har själv rallare i släkten och det finns en del gamla bilder bevarade.


    SvaraRadera
  2. Undrar hur min farfars far Olof Olsson tog sig från Lund till Gävle 1868 Han gifte sig i 1873 där med dottern, Margareta Wennlund,till den snickare han var gesäll hos.Var det enklare att åka med båt?

    SvaraRadera
  3. Undrar hur min farfars pappa Olof Olsson tog sig från Lund via Sthlm till Gävle 1868. Fungerade tågen då eller var det enklare att ta sig med båt? Väl i Gävle som snickargesäll gifte han sig med dottern till Peter Wennlund so han arbetade hos.Min farmors far Johan Högström var lokförare bl.a i Uddevalla där han träffade sin tillkommande Emma Charlotta Bengtsdotter från Morlanda..

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1868 tycks det ha funnits järnväg mellan Göteborg och Uppsala åtminstone.
      Han kanske gick, eller åkte hästskjuts resten av sträckan?
      Annars var det ju, som sagt, en livlig båttrafik till och från Gävle vid den tiden.

      Radera