måndag 10 september 2012

Falu stad och gruva


 

Gruvan upptäcktes av en get för ca. 1300 år sedan.
 
 
 


Under 16 och 1700-talen var gruvan Europas största arbetsplats och stod för 2/3 av västvärldens kopparproduktion. Här föddes stormaktssverige...
 
 
 

 
30 000 000 ton malm uppskattas det ha brutits här genom åren.
 
 
 

 
Oscars lave från 1970 står över ett 440 meter djupt schakt.
 
 
 
 


 
 
 
 
 

 
 
 
 
 


Creutz lave.
 
 
 
 
 
Hjulhus för drift av vattenpumpar.
 
 
 

      
 



 
 
 
 
 

 
Sveriges högsta bro går 208 m. över Creutz schakt.
 
 
 

 
 
 
 
 
 
Vattenledningsborr.
 
 
 

 
 

 
 
 
 
 

 
Före 1835 var alla gruvlinor av hudar, hampa och kätting. 1835 konstruerades denna maskin för att spinna Sveriges första ståltrådslinor.
 
 
 


 
 
 
 
 


 
 
 
 
 


 
 
 
 
 

 
Stadsdelen nedanför gruvan heter Elsborg. Här bodde många av gruvarbetarna.
 
 
 

 
Bultkaleriks stuga. Det minsta huset vid en svensk stadsgata. Blott 10 m2 stort. Bultkalerik levde här under slutet av 1800-talet med fru och 5 barn! Lite mindre än en kvadratmeter per person att vistas på om man räknar bort utrymme för spis och möbler.
 
 

 
 
Ernst Rolfs födelsehem.
 
 
 
 
 
 

 
Voljärer med slagg.
 
 
 
 
 
 
Falun var under lång tid Sveriges näst största stad...
 
 
 

 
Kristine kyrka med Engelbrekt.
 
 
 

 
Kyrkan stod färdig 1655.
 
 
 

 
 
 

 
 
 
 
 
 

 
Predikstol av Ewert Friis, som även gjort arbeten i Heliga trefaldighetskyrkan i Gävle.
 
 
 





 





 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
Rådhuset började byggas i mitten av 1600-talet.
 
 
 

 

 
Bergslagets huvudkontor från mitten av 1700. Till höger Centralpalatset från 1897, ritat av Ferdinand Boberg. Här bodde Selma Lagerlöf åren 1902- 1907.
 
 
 

 
Stora kopparbergs kyrka är Faluns äldsta byggnad. 1400-tal.
 
 
 

 
Fet-mats grav. Länk.
 
 
 
Dalarnas museum
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

 
Världens äldsta dalahäst kommer från Malung. C14 daterad till 1560.
 
 
 

  
 
 
 


 
 
 
 
 

 
Årets toalett 2006.
 

 
 
 
 
 


K G Nilsson, "Språket i Gondwana".
 
 
 

 
Ivar Arosenius.
 
 
 

 
Nygårds-Anna.
 
 



 
 
 
 
 
 
 
 

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar