# Thailändska paviljongen # Gerålunds dansbana # Fors hembygdsgård # Stuguns gamla kyrka
Utanför Bispgården ligger den Thailändska paviljongen som invigdes 1998 till minne av Kung Chulalongkorn av Siams besök år 1897.
Det var besökande Thailändare (i nutid) som fick nys om den här gamla vägen, som senare ledde till att paviljongen kom till.
I närheten finns också ett buddhistiskt meditationscenter.
Gerålunds dansbana
"Dansbaneeländet ", kallades en debatt som försiggick runt 20- och 40-talen om den effekt dansbanorna hade på ungdomarnas moral. Gerålunds dansbana stod färdig 1926 och här har moralfördärvare som Calle Jularbo, Charles Redland och Karl Gerhard en gång uppträtt. Idag verkar stället hamnat i Törnrosasömn...
Fors hembygdsgård
Fors hembygdsgård. Storstuga från 1700-talet.
Fin schablonmålad tapet. Flöte till laxnot.
Miljö från Bispgården.
Stuguns gamla kyrka
"Stugun" kommer av att det en gång legat en själastuga här med uppgift att härbärgera pilgrimer på väg till Trondheim. Kyrkan är från 1786 och byggd av Pål Persson.
Han var född på orten 1732 och hann under sin livstid med 7 kyrkor och 6 klockstaplar i Jämtland.
Altarstol och uppsats gjord av Johan Edler d.ä. år 1791.
Ragunda kommun (i östra Jämtland) har en befolkning på runt 5600 personer. Huvudort är Hammarstrand.
Här finns, längs Indalsälven, 9 stora vattenkraftverk som tillsammans producerar 5 % av Sveriges el och vars intäkter uppgår till över 2 miljarder kr årligen (runt 400 000 kr./inv.). Det skulle kunna göra kommunen till Sveriges rikaste, men Ragunda är ändå en av landets fattigaste. Dessutom den med Sveriges högsta kommunala skatt...
Om Ragunda kommun däremot legat kvar i Norge idag skulle det vara en av landets rikaste... Detta eftersom kommunerna där har stor del av intäkterna från all utvinning av naturtillgångar, inom dess gränser. De flesta kraftverk är dessutom kommunalt eller statligt ägda, (privata kraftverk tillfaller staten efter 60 år). Elpriserna ligger dessutom på ungefär hälften jämfört med i Sverige...
I Norge satsar politikerna på att alla i landet skall ha en frihet att bosätta sig var de vill. och att samhällsservicen skall fungera även på glest befolkade platser. Därför tar den norska staten in alla inkomstskatter och skickar sedan ut pengarna efter behov. Helt tvärsom mot i Sverige där vi betalar inkomstskatt direkt till kommunen där vi bor - Här får folkrika kommuner mest pengar...
Dessutom betalar företag skatt till kommunen där de finns i Norge. I Sverige betalar ju företag sin skatt till staten istället. Det gör att kommuner med gruvdrift, skog, vattenkraft och andra naturresurser är rika kommuner i Norge, medan de i Sverige, (som Ragunda), ofta är mycket fattiga...
I centralorten Hammarstrand finns, sedan något år tillbaka, inte ens någon bemannad bensinmack...
Indalsälven är idag (i bl.a. Ragunda) så exploaterad av kraftverk som den kan bli. Ingen minns längre hur älven såg ut innan, då den till stora delar var farbar med båt. Och nu planeras det det dessutom att placera ut 500 vindkraftverk inom kommunens gränser. Argumenten för är att det skapas arbetstillfällen i kommunen! (förmodligen tar det ca. ett år att placera ut alla prefabricerade snurror).
Argumenten mot är att det kommer att skapas en "skyline" av propellrar vart man än vänder sig...
Dessutom är det utländska företag, tillsammans med markägande SCA, som kommer att äga dem och kraften de producerar... Har också läst om att de desorienterar och dödar fåglar och andra djur. Fladdermusbestånd försvinner då deras navigeringsorgan slås ut av propellrarnas tryckvågor.
Kända personer från Ragunda kommun; Viveka Sehldal, Karin Holmberg
.
Hammarstrand är idag Ragunda kommuns centralort, och har vuxit fram likt ett omvänt Atlantis... För 200 år sedan låg hela orten under Ragundasjöns vatten. Den, före detta sjöbottnen, fick sin första butik 1871 och efter det började samhället att växa. ”Kyrkslätten” i närheten, hade dessförinnan (sedan 1200-talet) varit centrum.
När järnvägen mellan Bräcke och Sollefteå öppnats för trafik 1884, förlades Ragunda station ca 7 km från det gamla sockencentrumet. Det mesta av centralorten, utom kyrkan, flyttades till det nya samhälle som byggdes runt järnvägsstationen. Efter hand kom socknens centrum att flyttas en gång till, till Hammarstrand, där det ligger ännu idag… Orsaker till det var bl.a. den betydande kuranstalt som fanns där kring sekelskiftet samt närheten till Hammarforsens kraftverk...
Hammarstrand fick sitt namn när det blev postanstalt 1900.
"Hammarforsens brus" av Calle Jularbo.(Innan kraftverket).
Vy uppifrån Pålgård, Kyrkslätten. Hammarstrand i dalgången. Slalombacke med rodelbana på berget i bakgrunden
Kulturlandskap.
Kullsta skola.
Anders Elof Fridh var en lokal byggmästare av tattaresläkt med en mycket speciell stil.
Han var barnfödd i Amerika...
Fridh
Det gamla tingshuset i Ragunda stationssamhälle.
Hembygdsmuseum
Misär
Bilparken hör till en av de äldsta i landet. Lite som Sveriges Cuba.
Ravensmartnan äger rum i mars varje år. En tradition sedan 1800-talet.
Döda fallet
Döda fallet uppstod år 1796 när Indalsälven tog en annan riktning.
Tre år tidigare hade köpmannen Magnus Huss, från Sundsvall, påbörjat ett projekt med att bygga en kanal förbi Storforsen. Avsikten var att underlätta för flottningen. En bäck leddes om för att automatiskt sköta grävningen, men under en vårflod bröt sig vattnet igenom den underliggande sandåsen och tömde hela den ovanliggande Ragundasjön på fyra timmar. En tsunami- liknande våg bildades som drog med sig allt i sin väg. Vid Indalsälvens utlopp skapades ett delta, som senare givit förutsättningar för Sundsvalls flygplats. (Så även för Hammarstrand).
Ett år senare drunknade ”Vild-Hussen” under en båtfärd på samma älv. Rykten talar om att han blev mördad av sura bönder. Han ligger begravd vid Lidens kyrka.
.
I närheten finns en vridläktare kring vilken det brukar spelas teater på somrarna. Förr sattes spelet om Vild-Hussen upp här, med Sven Wollter och Viveka Sehldal i huvudrollerna (Viveka var från trakten). Här finns även kommunens enda avgiftsbelagda parkeringsplats...
Ragunda gamla kyrka
Ragunda gamla kyrka (i Pålgård) tillhör en av de mer sevärda i Jämtland. Byggd någon gång under 1400-talet. Använd till mitten av 1800-talet, då den nya kyrkan stod färdig.
Interiören i renässans och barock, är mycket färgrik. Väggmålningarna togs fram på 1920-talet efter att ha varit överkalkade sedan 1700-talet. Predikstolen från 1632 är placerad på höger sida på dansk norskt vis.
Schyssta keruber...
Kyrkporten (1696) är gjord av Gregorius Raaf, känd kyrkosnidare som gjort arbeten i flera jämtländska kyrkor.
