Östersund - omgivningar

Brunflo kyrka och kastal

Brunflo kyrka fick sitt nuvarande utseende 1775, men delar av den är från 1100-talet.

Pilgrimsleden från Selånger (Sundsvall) till Nidaros gick förbi här och i närheten fanns tidigare en Sankt Olofs-källa. Kastalen har (förutom överbyggnaden) stått oförändrad sedan 1100-talet. Anses vara en av Sveriges märkligaste byggnader från medeltiden.



  Fin gravsten på kyrkogården.

Brunflo hembygdsgård

Brunflo tingshus från slutet av 1700-talet var från början ett majorsboställe. Tingshus från 1829.
Tingssalen finns fortfarande kvar och i ett av rummen spökar det, (efter någon som blev dömd till döden där).
1947 höll hela byggnaden på att bli flyttad till Jamtli, men räddades av Brunflo hembygdsförening som bildades samma år.

 

Till hembygdsgården hör diverse olika samlingar. Bland annat ett lantbruksmuseum fyllt med gamla maskiner och redskap.

Jämtlandsskåp                                                    Forntida tvättmaskin.

  

Marieby



Marieby gamla kyrka, från 1200-talet, brann ner 1879 (mitt under en predikan). På kyrkogården ligger 4-5000 personer begravda, men den enda gravvård som finns kvar är detta ensamma träkors. Ruinen används till gudstjänster.

Den nya kyrkan stod färdig år 1890.

I Marieby finns även ett stenbrott med vars material man byggt stora delar av Östersund...

Sunne kastal och kyrkoruin

År 1178 var kung Sverre och hans Birkebeinare på väg genom Jämtland mot Trondheim. Men jämtarna hade samlat ihop 1200 bönder för att strida mot Sverre och hans 100 män. På sjön utanför Sunne började striden, men mörkret föll och de jämtska bönderna blev lurade av Sverre och hans män. Istället för att strida mot norrmännen stred de jämtska bönderna mot varandra. När gryningen kom insåg jämtarna sitt misstag och gav upp striden. Sverre ska sedan ha byggt kyrkan för att befästa sin makt över Jämtland.
Kyrkan och kastalen raserades omkring 1835 när det skulle byggas en ny kyrka. Del av kastalen på bilden.




Andersö skans

Andersön är en av öarna i Storsjön. Det ursprungliga namnet skall ha varit Öndursey, med åsyftan på "Ondurdis" som är ett annat namn på skidgudinnan Skade.  År 1651 påbörjades Andersö skans efter beslut av drottning Kristina.

 6 år tidigare hade Jämtland blivit svenskt, och här hade hon tänkt sig att anlägga landskapets första stad...

Skansen var under en tid bemannad med en truppstyrka som bevakade en arrest och förhörslokaler. Ända in på 1700-talet fördes jämtar som gjorde motstånd mot det svenska väldet till förhörslokalerna på Andersön. På bilden syns det som finns kvar av skansvallarna och i vars mitt det bildats en liten tjärn som idag verkar bebos av ca. 2 miljoner mygglarver...

Tibrandshögen på Rödön

Efter den grymme och girige danske borgfogden Tibrand. Borgen revs omkring år 1402.
Tibrand tillhörde förmodligen en gren av vitaliebröderna . Omkring Tibrandshögen finns också många äldre fornlämningar; från bronsålder, järnålder och vikingatid. Under de svensk-danska krigen på 1600-talet var det soldatläger vid högen samt avrättningsplats.



Frösön

Frösön var under närmare tusen år Jämtlands centralort, centrum för kultur, handel och kommunikationer. På isen utanför ön hölls den årliga Gregoriemarknaden vid det katolska Gregoriemäss. Från slutet av 800-talet hölls på Bynäset ett årligt Allting för Jämtlands befolkning, vilket jämtarna kallade för Jamtamot.

Tanne från Vagled.

Jämtlands första skola "Frösö Trivialskola" startade år 1679 som ett led i att försvenska de norsksinnade jämtarna. Här bedrevs undervisning fram till 1849 då det byggts ett nytt läroverk inne i Östersund. På bilden en lärarebostad.

På ön ligger resterna av en fornborg och här står en runsten, Frösöstenen, världens nordligaste och Jämtlands enda kända runsten. Wilhelm Pettersson Bergers "sommarhagen" finns också här.